De fyra GTIN-längderna
En GTIN är ett nummer, inte en streckkod. Samma GTIN kan bäras av olika streckkoder beroende på var varan skannas: en detaljhandelsprodukt har oftast EAN-13 eller UPC-A, medan en kartong kan använda ITF-14 eller GS1-128 och en läkemedelsförpackning kan använda GS1 DataMatrix.
I databaser lagras GTIN vanligtvis som 14 siffror, där kortare GTIN fylls ut med inledande nollor, så att varje längd ryms i ett fält.
- GTIN-8: små förpackningar, bärs av EAN-8
- GTIN-12: bärs av UPC-A, används främst i USA och Kanada
- GTIN-13: bärs av EAN-13
- GTIN-14: förpackningsnivåer som kartonger, bärs ofta av ITF-14
Var GTIN kommer ifrån
Företag får GTIN genom att licensiera ett företagsprefix från en GS1-medlemsorganisation i sitt land och sedan numrera sina egna produkter under det prefixet. Återförsäljare och nätmarknadsplatser kontrollerar ofta att en produkts GTIN stämmer med varumärkesägarens registrerade prefix.
GS1 publicerar tilldelningsregler för när en ändring av en produkt kräver en ny GTIN, till exempel en ändring av deklarerad nettomängd eller en ny variant som en kund vill kunna skilja åt.
GTIN i 2D-koder
GTIN följer med in i 2D-koder. I en GS1 DataMatrix förekommer den efter applikationsidentifieraren (01), och i en QR-kod som använder GS1 Digital Link förekommer den i webbadressen, till exempel https://id.gs1.org/01/09506000134352.